Kämpar

Känner mig väldigt sliten nu, började plugga igår morse och slutade vid åtta imorse, va väl ifrån sammanlagt ett par timmar för att äta å sånt, har aldrig pluggat så intensivt, det gick bättre än väntat att sitta hela natten men jag skulle gärna sett mer resultat, har väl fått ihop tjugo sidor eller nåt och jag ska fortsätta nu. Sova kan jag iaf inte, hoppas verkligen jag får komma iväg till Gotland, har sett fram emot det så mycket.
Det blir mycket att göra i veckan som kommer också, blir plugg dygnet runt så länge jag orkar, det enda planerade är en begravning i miten av veckan, kommer kännas konstigt för jag har aldrig träffat hon som ska begravas, det är Mikaels mormor.
Om jag får åka iväg måste jag ju packa också, fem veckor utan större tvättmöjligheter, va länge sen jag var borta så länge, va ju i England i fyra veckor när jag va 15 år, annars har jag bara varit hemifrån en eller två veckor åt gången och jag har aldrig varit ifrån Mikael så länge undet våra 4,5 år ihop. Men, men, vi får väl se hur det går med allt, kommer inte hinna lämna in alla uppgifter... Kommer va helt slut efter det här, jag har svårt att både sova och äta och har tappat flera kilo på bara några veckor och allt är bara mitt fel. Men visst, uppgifterna är ganska svåra och jag har blivit förbannad mer än en gång på kurslitteraturen, forskare kan ingen gramatik och att skriva saker i ordning verkar väldigt svårt... Ibland undrar jag om det är bra att vara så envis som jag är, jag har funderat på att ge upp många gånger men något långt inne i mig bara vägrar att göra det, antar att jag alltid bitit ihop och kämpat, hela livet men ibland hade det nog varit bättre att bryta ihop eftersom ingen ser och tror att allt är jättelätt för mig.
Nä, nu ska jag begrava mig i böckerna igen, det är ju jätteintressant så jag lär ju mig men jag önskar det kunde gå lite fortare... Gissar att det är ett par tusen sidor litteratur till varje uppgift, nej, jag överdriver inte, jag sitter som i en liten ö med böcker på hela golvet...