onsdag 27 oktober 2010

Snart får jag se plutten

Jag borde inte blogga, jag borde plugga. Men om jag bara kopplar in lite litteratur så har jag inte så mycket kvar sen. Jag har om möjligt ännu svårare att koncentrera mig nu, ser fram så emot fredag. Det är ju naturligtvis lite nervöst också, eller ganska mycket... Magen putar lite mer nu och jag kan definitivt inte ha mina vanliga jeans nu, de går att knäppa men det känns inte bra, tror inte jag skulle kunna sätta mig ner i dem. Som tur är hittade jag jättebilliga mammajeans för ett tag sedan. Annars är leggings och en stor tröja eller tunika bekvämt. Det blir det definitivt på tåget hem imorgon.

Det är VÄLDIGT många som fyller år nu eller precis har fyllt år och det där med presenter är hemskt svårt. Alla har ju allt känns det som och det känns så meningslöst att köpa prylar bara för köpandets skull. Önskar folk kunde bli bättre på att önska sig något, bara tips som ett vin de gillar, ett nagellack de tittat på, en bok/film eller vad som helst. Det känns som att det alltid slutar med blommor och trisslotter för att ingen vet. Ibland köper jag godis jag vet personen tycker om eller te/kaffe bara för att det ska vara något som inte bara blir liggande.

Jag brukar försöka säga vad jag önskar mig och jag har även många många gånger sagt vad jag absolut inte vill ha. Jag har bett så många gånger att folk inte ska ge mig godis, men tyvärr skiter de i det. Jag är sockerberoende och jag har många gånger försökt sluta med allt onödigt socker men sen får jag flera kilo godis i present och det är ju som att ge någon som försöker sluta röka ett paket cigaretter. Det är tråkigt att de inte accepterat när jag verkligen bett om det. Innan jag började på högskolan första gången var jag ju nästan underviktig och jag antar att folk då tyckte att det inte gjorde något om jag åt massa godis men grejen är ju att jag inte kan sluta, finns det en påse äter jag upp den. Jag kan inte ha något hemma. Att jag dessutom har anlag för diabetes och högt blodtryck gör ju inte saken bättre, jag får helt enkelt inte leva för osunt. Jag tycker att jag redan sett för mycket av sjukdomar så kan jag förebygga för egen del så gör jag det.

Inga kommentarer: