Dumt att göra problem

Idag frågade en av mina lärare lite försiktigt om jag skulle ha barn, när jag svarade ja var första frågan hur det skulle gå med skolan. Jag tror ju det kommer lösa sig ganska bra och är inte orolig för det men har förstått att folk tycker det är konstigt att inte gå klart skolan. Nu var ju inte det här planerat men det är ju jättemånga som pluggar fast de har småbarn. Jag kommer ju dessutom bara ha en praktikperiod på 7-8 veckor kvar. Tycker det är synd att folk skapar problem som inte finns. Mycket blir vad man gör det till.

Lillplutten kommer va ganska precis ett år när det är dags för min praktik så det får helt enkelt lösa sig med att Mikael får ta lite pappaledigt och jag är helt övertygad om att min mamma hjälper mig så mycket hon kan om det skulle behövas. Både hon och pappa är helt överlyckliga över den lilla bebisen så det är nog inga problem. Jag tycker att 12 månader är lite för tidigt för dagis, blir väl lagom till hösten där sen men det är ju långt bort än så länge. Jag vill inte vänta mer än ett år med att slutföra utbildningen av två anledningar, det är skönt att få det klart och jag är inte säker på hur länge utbildningen kommer finnas kvar eftersom det är väldigt få som går klart programmet. Vi är bara 11 kvar nu (då återstår c-uppsatsen) och förra året var det nog ännu färre.

Kanske ska påpeka att jag inte alls väntar mig att mina föräldrar ska va barnvakter hela tiden. Kommer nog snarare vara så att de ber om att jag ska komma dit ofta. Min moster har redan bett om att få vara barnvakt om jag och Mikael vill hitta på något som att gå på bio eller liknande.