Idag är Elias två veckor. Det har varit två ganska turbulenta veckor. Det va ju ganska jobbigt redan på bb, Elias ville inte riktigt äta och det trasslet fortsatte, han blev helt galen varje gång. Jag bad om hjälp flera gånger redan på bb och när jag testat ALLT i fredags ringde jag amningsmottagningen på kss men där sa dom till mig att bädda ner mig och Elias i sängen och sitta där tills det fungerade. Det kändes verkligen som ett kränkande svar för det känns som en grej man inte ber om hjälp om ifall man verkligen inte behöver det.
Dessutom blev jag ju ganska dålig när mjölkproduktionen satte igång första helgen hemma, jag fick över 39 i feber och hade det i fyra dagar och det gjorde något alldeles fruktansvärt ont i brösten. När jag berättat detta för flera olika personer på sjukhuset tror dom mig inte för det händer inte, men Mikael har faktiskt sett febertermometern och han har sett hur jag suttit i soffan och skakat i hela kroppen ena stunden och nästa svettas hur mycket som helst. Efter det här slutade ena bröstet nästan att producera mjölk. Det får helt enkelt bli så att Elias får ersättning istället för att jag ammar honom. Jag hade hoppats på att kunna amma honom iaf några månader och jag vet att det kan ta lång tid att få det att fungera men det är helt enkelt för mycket som inte fungerar. Han accepterar nappflaskan mycket bättre men han blir helt hysterisk innan han får den. Men det är ju fruktansvärt mycket lättare att få honom att börja äta från en nappflaska när han är hysterisk än att få honom att äta från bröstet.
Tydligen är min lilla prins en exakt kopia av mig, enligt min mamma var jag exakt likadan när jag var liten. Hoppas bara jag slipper förklara för varje människa varför jag inte ammar honom nu, det är ju fortfarande lite tabu att inte göra det även om man egentligen vill.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar